Verksamhet

Året 1918

År 2018 högtidlighöll Finland minnet av inbördeskriget för hundra år sedan. Under året anordnades många debatter, seminarier och paneldiskussioner om ämnet. Dessutom utforskades 1918 genom konst i många utställningar och föreställningar runt om i landet. I september 2018 anordnade vi ett dialogmöte där vi gav mikrofonen från experterna till deltagarna och flyttade fokus från lyssnande till diskussion. Tillsammans med Työväenkirjaston ystävät rf och Vapaus Valita Toisin rf anordnade vi också en diskussion om ny litteratur om inbördeskriget 1918. Vi avslutade minnesåret för inbördeskriget i januari 2019 med ett evenemang där vi diskuterade hur minnet av inbördeskriget har återspeglats i konst, kultur och media, och hur minnesåret i allmänhet firades. Hur mindes det officiella Finland inbördeskriget? Vilka frågor har betonats i minnet och vilka aspekter har försummats? Läs mer på finska på våra sidor.

Fråga en historiker!

Hur har man hanterat tidigare epidemier i Finland och runt om i världen? Vad vet vi egentligen om pestens historia och vilka lärdomar kan vi dra av tidigare epidemier? När coronapandemin rasade vidare lanserade vi en kampanj för att samla in frågor från allmänheten och svar från historiker om tidigare farsoter. Ett par år tidigare, 2018, samlade vi in frågor från allmänheten om inbördeskriget och sökte svar. Inbördeskriget, broderkriget, självständighetskriget, klasskriget, upproret, röda upproret - vad ska konflikten den 27 januari 1918 kallas och vad är innebörden av de olika namnen? Vad hände under våren, vilka stred och i vilket syfte? Kolla in frågorna och svaren på våra webbsidor på finska!

Arbetsgruppen för kolonialism

Arbetsgruppen för kolonialism är ett nätverk som fokuserar på kolonialismens historia och arv i Finland och internationellt. Arbetsgruppen består av historiker, studerande och andra personer som är intresserade av och forskar i ämnet. Arbetsgruppen utvecklar och ordnar aktuella evenemang och annan verksamhet inom ämnet. Arbetsgruppen har ordnat evenemang om bland annat kolonialismen i Finlands gränsområden, relationerna mellan Finland och Namibia, samernas historia, kolonialismens arv i Norden och i utvecklingssamarbetet. I samarbete med The African Centre for the Constructive Resolution of Disputes (ACCORD) anordnade vi 2018 ett seminarium i Johannesburg, Sydafrika, där vi diskuterade hur historiker tolkar arvet från kolonialismen i tidigare kolonialländer och kolonialmakter. Syftet med arbetsgruppen är att öka kunskapen om kolonialismens historia och den aktuella historiska forskningen i ämnet. Har du en idé för en arbetsgruppen för kolonialism? Kontakta oss på info@hwb.fi.

Vems historia?

I projektet Vems historia? samlade vi in information om hur kolonialism behandlas i historieundervisningen. Vi använde en enkät för att ta reda på hur kolonialismfrågor undervisas i historieämnen vid finska universitet och hur stort intresset är för att ta itu med dessa frågor bland studenter och forskare. Ses kolonialismen som ett separat fenomen i Finlands historia? Hur mycket behandlas de finska minoriteternas historia i undervisningen? En rapport om resultaten av enkäten publicerades den 24.10.2018 på Gamla studenthuset i Helsingfors. Rapporten producerades av arbetsgruppen för kolonialism inom föreningen Historiker utan Gränser i Finland. Rapporten kommenterades också av Mona Eid från Ruskeat Tytöt, Yusuf M. Mubarak från Finsk-somaliska föreningen, Leif Hagert från Romska ungdomsrådet och Cultura-stiftelsen.

Publikationer

Vi producerar våra egna rapporter och studier om historisk forskning och andra aktuella historiska ämnen. Under 2016 publicerade vi även en antologi om bruk och missbruk av historia. Kolla in våra publikationer!

Historiadialoger

Olika tolkningar av historien ligger ofta till grund för dagens politiska och sociala debatter och konflikter. Historiker utan gränser har utvecklat en metod för historisk dialog för att hantera konflikter kring det kollektiva minnet. De viktigaste principerna för historisk dialog är deltagarnas lika status, möjligheten att presentera alla deltagares åsikter på lika villkor och acceptansen för att dialogen kan leda till att till exempel flera åsikter erkänns. I historiadialoger är det viktigt att lyssna aktivt på deltagarnas berättelser, frågor och invändningar mot deras egna berättelser. Syftet är inte att avgöra vem som har rätt, utan att bredda bilden av mångfalden av tolkningar av historiska erfarenheter och även att ifrågasätta sina egna uppfattningar om den egna referensgruppens historia. Dialogen om historia kan bidra till att lösa konflikter om det förflutna som kan belasta relationerna mellan eller inom samhällen, och därmed möjliggöra samarbete som bygger för framtiden. Syftet med dialogen är att öka kunskapen om och förståelsen för den aktuella frågan bland deltagarna och att sprida denna kunskap till samhället i stort. Det övergripande målet är att hjälpa till att kommunicera tidigare erfarenheter och smärtpunkter och att minska spänningar som härrör från historien. Historiker Utan Gränser har organiserat historiedialoger med ukrainska och ryska historiker (2017) och mellan nordiska och vitryska historiker (2020). År 2018 anordnade vi en serie dialogdebatter om smärtpunkterna i det finska inbördeskriget. Hösten 2023 ordnar vi en finsk-estnisk historiedialog om likheterna och skillnaderna mellan historiebegreppen i Finland och Estland. Vi strävar ständigt efter att utveckla nya teman som skulle vara fruktbara att behandla genom metoden för historiedialog.

Våra projekt

Året 1918

Fråga en historiker!

Arbetsgruppen för kolonialism

Vems historia?

Publikationer

Historiadialoger

Bekannta dig också med:

Kontakta oss

Publikationer

Beställ vårt nyhetsbrev gällande våra evenemang. Inbjudningarna är huvudsakligen på finska och engelska.

Följ oss på sociala medier:

Sidor

adress

Följ oss